fredag 10 december 2010

2009-2010

Sedan 2009 har min och Jonas kontakt med vår pappa blivit riktigt bra. Vi ses ofta och han och våra barn älskar varann. Första gången pappa och mina döttrar riktigt fann varann var hemma hos oss. Att höra I säga "Farfar, kan du läsa för mig?" och sen se henne krypa upp i hans knä var otroligt rörande. Det syntes i hans blick att han var märkbart tagen. En underbar syn. Han bor ca 10 mil bort låångt ute på landet. Han är en gift pensionär och har höns, gäss, katter, hundar och en gris. Han mår bra och det är väldigt skönt att veta att han får några år där han verkligen mår bra! Min kärlek till min pappa har alltid funnits där trots allt vi gått igenom.

En dag frågade jag honom hur det kändes efter allt som har hänt. Jag syftade på att vår relation förbättras och allt som hände när vi bröt med vår mamma. Hans svar var "Du anar inte hur skönt det är" Han har haft en del inom sig som han inte sagt tidigare. Det kan inte ha varit lätt när jag och Jonas var barn och mamma köpte oss billigt medan han gjorde allt han kunde för att ge oss mat och tak över huvudet samtidigt som han kämpade mot sin sjukdom. Att sen veta vilken människa vår mamma är och allt hon har gjort och sagt gjorde det nog inte lättare.

Sommaren 2009 bestämde jag och Linda oss för att flytta. Vi trivs i området vi bor på och har barnen på ett dagis som jag inte har ett ont ord att säga om. Därför ville vi bor kvar i stadsdelen och då var det ett enkelt beslut när vi såg att det skulle byggas hus ca 500 meter bort. För ca 3 månader sedan flyttade vi in och jag kan inte med ord beskriva hur bra vi trivs. Det är allt vi hoppats på. Det är fan inte illa pinkat av en missbrukarson att ha ett hus i stan, 2 underbara flickor, en fru jag älskar väldigt mycket, är chef på Sveriges 3:e största restaurang med 30 anställda och det kanske mest otroliga är att jag har en riktigt bra relation med min pappa. Om ni tycker att jag skryter så är det ok. Jag har förtjänat det och är stolt över det här livet som jag till stor del har sett till att skaffa mig helt själv! Det är underbart skönt att som 36 åring äntligen få känna hur det känns att vara tillfreds. Det som många barn med en trygg uppväxt känner redan som barn. Jag har ett totalt lugn i hela kroppen. Jobbet är stressigt som fan men jag kopplar bort det så fort jag kommer hem. 2 sätt att tänka på jobbet har hjälpt mig mycket. 1, vad är det värsta som kan hända? 2, det är bara ett jobb! Missförstå mig inte, jag jobbar hårt. Annars hade jag inte kommit dit jag är men i slutändan är det som är viktigast det som möter en i hallen när jag kommer hem.

Det var ett tag sedan jag firade jul med min pappa. Lindas familj kommer hit och för ett par dagar sedan frågade jag min pappa om han ville komma. Ni anar inte hur gärna han ville det.

En annan otroligt glädjande sak är i april kommer min bror, hans blivande fru (han har friat) och deras TVÅ söner (dom fick ytterligare en son i mars) att flytta ca 50 meter från vårt hus. Jul med pappa och min bästa vän som granne. Det känns som att allt faller på plats och att cirkeln sluts;) Jag är inte mycket för poesi men det finns en dikt som jag är helt såld på. Den ska jag läsa för min bror på deras bröllop för den säger allt om hur viktig han var för mig under vår uppväxt. Dikten och ett avslut på min livshistoria kommer i nästa inlägg som blir det sista.

5 kommentarer:

  1. vaaa? sista? avslut? nej du måste skoja sluta inte jag sitter ju o väntar på nästa inlägg varje dag!!!???

    SvaraRadera
  2. Kul att du gillar att kolla in här. Tyvärr är det så att det inte blir mer än ett inlägg till:( Jag har sagt det jag ville. Mitt liv just nu har jag bloggat om i 3 år och precis avslutat det.

    SvaraRadera
  3. Nej, inte sluta blogga! Tycker om ditt sätt att skriva och den ton av hopp som finns i texten. Nej, fortsätt skriva, kanske om intressen och sådant, jag tror nog att det är många som läser!

    SvaraRadera
  4. Hej.
    Har följt din livs resa här på bloggen. Tack för allt du delat med oss bloggläsare. Underbart att höra att du "hittat hem", att du har ett bra liv & en spännande framtid. Blir så glad för din & din familjs skull.
    Skulle såååååå gärna önska att du fortsätter med din blogg.
    Kramar från Jenny i Umeå.

    SvaraRadera
  5. Det jag vill säga egentligen är att jag läst dina inlägg. Jag tycker det är otroligt starkt av dig att sätta ord på det som hänt, kan ofta vara väldigt svårt. Har också växt upp med en alkoholiserad pappa och en mamma jag mått bättre av att inte ha någon kontakt med kan man säga, och är glad för att du idag är lycklig! Hoppas din framtid förblir lika bra / Emma

    SvaraRadera